Etikettarkiv: högre klass

Spårtävling i Falköping

Nu har man ju tränat hela hösten vintern och in på våren. Platsliggning med skott, lydnad, spår och uppletande.
Långa och jättelånga spår med skogspinnar, spetsvinklar, hyggen, branta backar, ängar. Ja, nästan alla tänkbara spår. Lotta och jag har tränat en del ihop. Det har varit mycket roligt och givande. Vi har gått spår åt varann och följt med varann runt i spåren. Hunden har blivit väldigt duktig och jag själv lugn och säker. Härlig känsla det där. Finns inte mycket som går upp mot det.
Första tävlingen jag anmält till blev inställd på grund av för mycket snö. Så det blev att ladda om och i Falbygden kom jag med. Sista spåret innan tävlingen gjorde jag lördagen innan hemma hos Lotta. Ing-Marie, Lotta och jag lade spår åt varann. Känslan var där och jag kände att jag gjort allt jag kunnat inför tävlingen.

I spårskogen
I spårskogen

På söndagen var Åsa och jag i en annan minst lika fin skog för att träna uppletande. Vi hittade en härlig ruta i motlut med granar men med god sikt hela vägen.

Uppletanderutan
Uppletanderutan
Åsa och Hippie
Åsa och Hippie

Min Baby skötte sig bra och jag kände mig så väl förberedd som jag bara kunde inför tävlingen. Det var en härlig dag. Vi gjorde två pass var med lite fika emellan.

Tisdag blev sista träningsdagen innan tävlingen. Platsliggning med skott och framåtsändande var fokus. Framåtsändandet började bli bättre efter att ha varit alldeles för långt och gick fantastiskt bra. Det gjorde mig så glad. Gjorde alla de andra momenten inklusive platsliggningen med bra resultat och då bestämde jag mig för att det var färdigtränat inför tävlingen.

På fredagen slutade jag lite tidigare och tillsammans med Linnéa åkte vi till Tibro för att kampera hemma hos Aron. Det var riktigt lyxigt och på kvällen gick vi med alla hundarna i Rankås, ett friluftsområde med jättefina slingor i skogen.

Med Aron, Linnea och hundarna i Rankås
Med Aron, Linnea och hundarna i Rankås

På lördag morgon åkte Linnea, Baby och jag till Falbygdens BHK och hkl tävlingen. Samling kl.08.00 och jag drog spiken. Vi skulle börja med uppletandet och det låg alldeles vid klubbstugan. Lite nervigt var det allt men Baby var på toppenhumör och mycket sugen på att arbeta. Som vanligt!
Rutan var som en park. Gräs och en del träd. Överskådlig och springvänlig. Man kom in i höger hörne och jag bestämde mig för att börja i vänster. Baby gjorde som hon brukar – sitt allra bästa – och på kanske 2 minuter hade jag 3 föremål och 9,5 av bägge domarna.

Uppletanderutan I Falbygden
Uppletanderutan I Falbygden

Sedan åkte vi ut till spåren. Eftersom jag hade nummer 1 behövde jag inte vänta särskilt länge.
Hon kom iväg ganska snabbt och åt rätt håll. Spåret gick åt vänster.

Spårupptaget
Spårupptaget

När vi hittade första pinnen kände jag mig lugn. Det kändes precis som när vi tränar och vi gick runt spåret utan krångel på 19 minuter och hade alla pinnar med. Men jag var sjöblöt efter att ha glidit ner i ett djupt vattenfyllt dike men vad gör väl det! Jag hade simmat om det behövts!
Gladast i stan var jag efter spåret och åkte ifrån både Babys leksak och spårsele som blev kvar i skogen. Spårläggaren stannade och tog upp den på väg tillbaka till skogen. Och selen hade någon vänlig själ plockat upp och tagit till klubbstugan. Herre jösses! Hur snurrig får man vara.

Spänd väntan på lydnaden. Det gick både bra och dåligt. Fria följet var inte jättebra och vi 0-ade framåtsändandet som var alldeles för långt igen. Platsen var perfekt och det kändes riktigt bra. Men annars var hon jätteduktig och jag förstod att vi hade en chans att bli uppflyttad.
Men när jag verkligen insåg att det hade hänt och att vi dessutom var 2:a blev jag överlycklig! Så himla kul!

Min fina Baby
Min fina Baby  uppflyttad till elitklass!

Jodå, jag log hela vägen hem. Och imorgon skall vi ut och träna igen!